storasyster som numera är min umeå-sambo också. under största delen
av mitt liv så har vi bråkat, men nu på senaste tiden har det fungerat
bättre. fast vi har börjat gå varandra på nerverna nu när vi delat lägenhet
i ett halvår. vi är inte speciellt lika varandra och det är det största problemet,
men jag vet att hon alltid är där om jag skulle behöva det.


lillebror som har plågat mig sedan han lärt sig gå och prata, men vi har
också haft kul tillsammans och vi är ganska lik varandra. och nu när han
blivit större så kan han faktiskt säga att han saknar mig, förut så slog han
mig bara när han skulle visa det. senaste året så har jag däremot inte
träffat honom lika mycket som tidigare år och jag har saknat honom också.


lillasyster har alltid varit min lilla skitunge, det är så jag kallar henne.
vi älskar att retas med varandra och båda blir riktigt sur på den andra
någon gång då och då, men vi har skrattat mer än vad vi har surat.
jag har alltid sagt att jag alltid ska finnas där för henne, men jag vet att
jag inte riktigt hållt det men jag är här även fast hon inte ser mig.


jag älskar alla mina syskon. och jag säger att dom är mina helsyskon
även fast hugo och jag inte har samma mamma och jag och alice inte
har samma pappa, dom är ändå mina syskon, no matter what.